Stor sortering av gamla bokmärken.
Svenska, utlänska, hela kartor och lösa märken.
Allt från 1900 - 1970

Ring för mer information!


Lite mer om bokmärken...

Bokmärkenas föregångare var de s k klipparken. Att klippa och klistra var en sysselsättning som vuxna och unga samllades omkring.
När bokmärkena så småningom kom, användes de på samma sätt. Epoken räknas från senare hälften av 1800-talet.

I tyskland kallades bokmärkena för Oblaten eller Glanzbilder, i England och USA för Scraps, i Frankrike Chromos och i Danmark för Glanzbilleder.
I Sverige känner vi dessa prägladereliefer huvudsakligen under namnet bokmärken, men skilda benämningar förekom i olika delar av landet. I Skåne kallades de för "stycken", i Göteborgstrakten för "bilder" och i norra Sverige för "blanktavlor".

Bokmärkena var inte enbart samlarföremål utan de användes i dekorartionssyfte på t ex konfekt, kakor vid jul och påsk, vid dop och begravning och på brev och paket, på konfirmationsminnen och på gratulationskort.

De tidigast kända bokmärkena tillverkades i ark, som klipptes isär. Från 1860-talet har man i daterade samlaralbum funnit fyrkantiga, släta märken i ljusa färger. Arken var matta eller täckta av en glänsande hinna eller något slags lim.

På 1870-talet fanns det vackert utstansade, blanktryckta bokmärken, där bilden dessutom präglats i relief. Motiven från den här tiden kännetecknas av romantik.

På 1880-talet började djur och blommor bli rikligt förekommande motiv. 80-talet är också de "klädda" bokmärkenas tidsperiod, då man med stor skicklighet tryckte fast silke på vissa delar av bokmärkena, t ex klädedräkter och på blommor.

På 1890-talet kom sport, militärer, kungafamiljerna, cykeln, lokomotiv med ånga, för att nämna några av de nya motivgrupperna. När flygplanen visar sig, vet vi att det rör sig om cirka 1910 eller senare.

Bokmärken ofta fyrkantiga, med sagomotiv försågs ibland med sagotexter. Att det finns gamla bokmärken även med svensk text vittnar om, att intresset för bokmärken i Sverige redan var så stort, att utlänska tillverkare och distributörer räknade Sverige som en försäljningsmarknad av betydelse.

Ett mycket populärt bokmärkesmotiv blev snart - och är så än idag - den s k Rafael-ängeln.

Många bokmärkesmotiv har inspirerats av de nakna, knubbiga barnfigurer som ingår som dekorativa element i renässansens, barockens och rokokons konst, vanligen kallad "putti".

Stora och kända tillverkare var på 18oo-talet Mamelok & Sohne i Tyskland. De etablerade sig senare som Mamelok Press i England. I England finns även Raphael Tuck & Sons, men de tillverkar inte längre några bokmärken. De gör inte heller Zoecke & Mittmeyer, senare Paul B. Zoecke (PZB), i Tyskland.

Men vilka var det som tecknade bokmärkena?

Endast ett fåtal kontnärer är kända, t ex A. Payne, Zatka och Wilhelm von Kaulbach. Här finns det mycket som ännu är outforskat.

Så gör vi ett hopp till 1940-talet. Det var då tillverkningen av bokmärken började i Sverige. Man kan förmoda, att andra världskriget utgjorde ett hinder för import av de populära leksakerna.Vi levde ju fortfarande i ett relativt bildfattigt samhälle utan TV, och affischen som bildmedium hade ännu inte blivit massproducerad i någon större omfattning.

Först att tillverka bokmärken blev Sagokonst, ett Esselte-företag som hann med 34 olika motivkartor under åren 1940-1954.

Därefter kom Alga, ett Bonnier-ägt företag med 18-tal helkartor mellan perioden 1941-1945.

Den största inhemska tillverkaren med ca 235 helkartor blev dock AB eRIC f. Olsson & Co i Sundbyberg, senare E.O & Co (ca 1947-1970). Olsson svärson Oscar Lundquist övertog sedemera rörelsen och lär ha inregistrerat mer än hundra oika patent på tillverkningsmoment som han uppfunnit och konstruerat. Gissningsvis var det så, att firmans stora satsning på bokmärkestillverkning i kombination med patenten gjorde den övriga tillverkningen i Sverige omöjlig.

Där fanns ytterligare ett tryckeri, Gunnar Walléns, (ca 1949-1951) som framställde 9 kända helark, men under 50- 60-talen behärskades marknaden av E.O & Co fram till 1970, då man av olika skäl inte längre kunde driva verksamheten utan sålde firman till Williams förlag. Bokmärkestillverkningen fortsatte under ytterligare ca 7 månader, då förlaget gick i konkurs. Man hann med ca 18-helkartor, varav 9 var nytryck av tidigare E.O & Co-kartor.
br> Det är så gott som 100%-igt klarlagt vilka kontnärererna är bakom de ca 315 kända, svenska bokmärkeskartorna. De flesta motiven tecknades av Evalisa Agathon och Helge Artelius. Bland andra kontnärer som tecknat bokmärken återfinns Stina Broomé, Erik Forsmann, Erik Hermansson, Maj Lindman, Einar Norelius, Jenny Nyström, Anders Olsson och Vilhelm Tupy.

Det förekom tidigt reklaminslag på bokmärkena. Enligt uppgift lär t ex Uddevalla Tändsticksfabrik ha bipackat tändsticksaskarna små, fyrkantiga bokmärken, troligen av tysk tillverkning, för att stimulera försäljningen på en afrikanska marknaden.

Text skriven av: Gunvor Högstedt